MENY
Jag kan inte minnas sist jag blev så berörd av en bok som jag blev av denna. Så mycket tårar föll och jag vet redan nu att jag inte kommer kunna släppa tankarna på den, någonsin. Det är en historia som jag bär med mig och tänker på ibland. Språket är så poetiskt, vackert, lättläst och samtidigt djupt. Det är så få och små sidor med text, men de innehåller så mycket. Jag får ont i hjärtat men känner också så mycket hopp. Jag kan känna igen mig i klimatångesten och en stark vilja att hjälpa alla djur att överleva i en värld som människan kontrollerar. Jag kan känna igen mig i det mörker som en människa kan ha inom sig, när det känns som att det kvittar om man lever eller dör. Och jag älskar vilken rastlös själ Franny är, att hon inte tillhör normen. Om du ska läsa en enda bok, så är det den här. Den sista migrationen är inte lik någon annan och jag tror inte att det finns någon som kan undkomma känslorna som boken väcker. Den är storslagen! Det är vad den är.
Titel: Den sista migrationen
Författare: Charlotte Mcconaghy
Förlag: Lavender Lit
Franny Stone har tillbringat hela livet vid havet, driven av kärleken till fåglarna som svävar ovanför. Men när klimatförändringarna medför att alla vilja djur börjar dö ut i fruktansvärd hastighet börjar även hennes älskade fåglar att försvinna.
På Grönland hittar hon den sista flocken silvertärnor, som migrerar längre än något annat djur, och hon bestämmer sig för att följa dem till deras slutmål på Antarktis. Hon lyckas komma ombord på Saghani, en av världens sista fiskebåtar, och tillsammans med besättningen ger hon sig ut på en farofylld färd över havet.
Men Franny bär på ett mörkt förflutet. Ett förflutet kantat av förluster fram till den fruktansvärda incident som tvingade henne till denna sista migration. Medan Saghani följer silvertärnorna i skyn avslöjas Frannys hemligheter bit för bit och hon inser att det hon har försökt fly ifrån under hela sitt liv slutligen har hunnit ikapp henne.
0