Recension: Eira Martell - flickan av mörkret - Kristina Dowling
Titel: Eira Martell - flickan av mörkret
Författare: Kristina Dowling
Förlag: Seraf förlag
Antal sidor: 270
Som barn upptäcker Eira att hon kan se spöken och farmor Fredrika är den som ledsagar henne genom skuggorna. Men när farmor försvinner mitt framför ögonen på Eira vid en gammal, hednisk stencirkel och aldrig återvänder, bestämmer hon sig för att stänga dörren till det ockulta.
I tio år lyckas hon lägga det bakom sig och leva ett helt normalt liv, men ett par dagar före hennes tjugoårsdag börjar märkliga saker hända. Farmors gamla berlock dyker upp i posten utan avsändare och under firandet av hennes födelsedag inser Eira att hennes synska förmågor har återvänt.
Samtidigt ger sig en bok, som inte har öppnats sedan 1600-talets häxprocesser, plötsligt till känna. Legenden säger att den endast kan öppnas av en flicka av mörkret. Vem är hon?
Långt ner i kryptorna på en medeltida borg i Rumänien får en ung man svaret på detta. Och något som legat tyst och stilla i sekler sätts omedelbart i rullning.
Flickan av mörkret är Kristina Dowlings debutroman och första delen i serien om Eira Martell.
Går det att bli kär i en bok? För det är jag isåfall! Totalt förälskad. Det känns som att jag bara fått en glimt av Eiras värld. Jag sitter som på nålar - jag vill fortsätta följa med! Jag har bara läst fantasy ett fåtal gånger tidigare och nu är jag ännu en gång såld. Det finns så många ingredienser som jag älskar med boken. Rumänien, först och främst, där har jag spenderat varje sommar under hela uppväxten eftersom min extramamma kommer därifrån. Hoia Baciu-skogen och Borgvattnets prästgård! Jag blev så exalterad!!! Jag har sett program där man undersöker om där finns andar, och det är det mest spännande jag vet, allt som har med andevärlden att göra. Och stencirkeln, det får mig att tänka på serien Outlander som jag också älskar! Men nu mer om själva boken - den har så många bottnar. Det hinner hända så mycket, samtidigt som det knappt hänt någonting, med tanke på hur mycket som komma skall. Jag bara känner det, det här är bara början på äventyret! Jag blir nyfiken på Eira, språket är så himla bra, karaktärerna är så otroligt intressanta och jag hade med mig boken var jag än gick. Det är ett gott betyg! Det blir en fullpott för min del, utan tvekan. Det finns så mycket mer jag vill säga, känslorna bara rasar i mig men jag vet inte hur jag sätter ord på allt... Allt beskrivs så bra, så nyanserat, alla upplevelser och känslor. Jag älskade den helt enkelt, och vill ha mer nu nu nu. Och hallå! HUR snyggt omslag också?! Det är det snyggaste jag sett.
