Recension: Rapport från ett slakteri - Lina Gustafsson
Titel: Rapport från ett slakteri
Författare: Lina Gustafsson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 238
Lina Gustafsson börjar arbeta på ett slakteri. Som veterinär ska hon kontrollera att djuren är friska och att lagarna följs. Dag efter dag ser hon tusentals grisar gå till slakt. Hon står vid det löpande bandet och inspekterar kropparna efter de djur som några timmar tidigare mötte hennes blick i stallet.
Rapport från ett slakteri är ett genreöverskridande, självbiografiskt reportage inifrån en bransch som sällan blir belyst. Lina Gustafsson skildrar det vardagliga våldet mot djuren, kontrollsystemet hon själv är en del av och kampen mellan samvetet och en alltmer påtaglig avtrubbning. Men hon fångar också de glimtar av humor och kollegial gemenskap som växer fram i arbetets absurda monotoni.
Allt blir så tydligt. Jag ville läsa detta för att verkligen påminna mig själv om varför jag inte vill äta djur. Lina beskriver varje steg så tydligt och jag förstår hur brutalt svårt det måste vara att se allt, samtidigt som hon måste vara där för att kunna göra en liten skillnad för djuren. Det är inte bara grisarnas väg till slakt som beskrivs, utan även kycklingar, kor, tjurar, till och med häst. Jag märkte själv hur jag nästan blev lite avtrubbad genom bokens gång, precis som Lina blev för varje dag hon var på jobbet, för i de första kapitlena fick jag verkligen fysiskt ont i magen av det jag läste. Det är minst sagt fruktansvärt hur grisarna dör, genom att kvävas av koldioxid. Det är en process som ger högsta nivå av skräck och ångest. Lina är en av få som faktiskt tittar ner i schaktet där kvävningen sker för grisarna, och ger oss sen en tydlig bild av det hon ser - och framförallt hör. Det här är en bok som jag tycker varje människa som vill äta kött eller kyckling borde läsa, så att man åtminstone är medveten om vad vi som samhälle stöttar och bidrar till. Viktigt!
