Karolina Jonsson

Recension: Hemmet - Mats Strandberg
Titel: Hemmet
Författare: Mats Strandberg
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 339
Här kan du bl.a. finna boken: Adlibris, Bokus och CDON
Välkommen till Hemmet. En kuslig berättelse om kärlek, vänskap och den största skräcken av alla: att förlora kontrollen över sig själv.
Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan.
På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.
Monika blir snabbt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne.
Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika - och sig själva.
Jag är alltför exalterad över hur bra den här boken är, jag är alltså tjejen som älskar skräckisar så mycket att jag brukar utmana mig själv med att titta på skräckfilmer helt ensam för att se hur mycket jag pallar, haha. Först och främst: Det är otroligt bra personbeskrivningar och inne på demensboendet har Mats verkligen fått med alla små detaljer som jag kan känna igen mig i så mycket, som själv har arbetat på äldreboenden. Som till exempel lukter, dofter, rutiner, händelser och de äldres beteenden. Det är så verklighetstroget och lika mycket som en del saker är fina att tänka på, lika ont gör det i hjärtat av andra saker jag tänker på.
Hemmet är betydligt bättre än vad jag tänkte mig att den skulle vara, för det gick verkligen kalla kårar längs ryggraden och jag satt uppe mitt i natten och läste, men valde att läsa de sista femtio sidorna under dagsljus med risk för att inte kunna sova annars. Precis som Mats själv beskriver är det som en Exorcisten med ombytta roller men utan katolska präster, och mitt skräckhjärta hurrar över hur rysligt spännande det var att läsa!
Och juste! En sak till - PLUS för att den är HBTQ-vänlig. Nog för att det börjar bli vanligare i böcker men fortfarande alltför sällan. Jag som själv är bisexuell brukar tänka lite extra på det och jublar och uppmärksammar gärna lite extra när jag får träffa på karaktärer som är HBTQ (Homo-Bi-Trans-Queer).
 
5 av 5
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress