Karolina Jonsson

Recension: Mästare, väktare, lögnare, vän - Christoffer Carlsson
Titel: Mästare, väktare, lögnare, vän
Författare: Christoffer Carlsson
Antal sidor: 479
Här kan du bl.a. hitta boken: Adlibris, Bokus och CDON
Det lilla samhället i Bruket, i juni 2014. Hoppet om en fridfull midsommar krossas när en äldre man hittas skjuten till döds i sitt hem. Brottsutredningen får förstärkning när Leo Junker anländer från Stockholm och utger sig för att vara från Rikskriminalpolisen. En som inte litar på honom är kriminalassistent Tove Waltersson, som nyligen återvänt till sin hemort efter en längre sjukskrivning.
Bruket är en märklig plats och döljer fler hemligheter än man först tror. I takt med att en händelse avlöser en annan växer något större än sanningen om ett grovt brott fram.
I en annan tid och en annan värld är det Stockholm och 1984. Två poliser ser sin stora chans i skuggorna av ett tillslag, men en ung journalist är fast besluten att avslöja deras hemlighet. De möts en kall natt i november och efter det finns ingen återvändo.
Det slår mig redan i första kapitlet (och det är något jag insett av de tidigare böckerna också) att Carlsson har en ovanlig förmåga att beskriva känslor. Nu menar jag inte en bokstavlig beskrivning, utan mer att det ligger som en lågmäld underton där jag känner av stämningen i scenen. Det är det som gör honom och hans böcker så lysande. Det är inte någon typisk bladvändare där det hela tiden är högt tempo som driver historien framåt, men det är ändå någonting som får en fast, och som får en att konstant vilja läsa vidare. Det är sättet Carlsson lägger ut alla delar och händelser på, hur han sakta men säkert väver samman historien och det får läsaren att hela tiden undra hur allt hänger ihop och hur det ska sluta. Otroligt skickligt. Varje bok handlar om olika historier och händelser i alla karaktärers liv och det är hela tiden olika djupdykningar i en eller flera karaktärers livshistorier. Hur författaren har lyckats sy ihop böckerna och karaktärerna tillsammans och med varandra på ett så välorganiserat sätt är så briljant. Du är klok du, Christoffer. När jag läser de sista sidorna känner jag mig tagen och vill på ett sätt inte att boken ska ta slut. Det enda jag kan säga just nu är - förbannat jävla bra. Nu återstår bara den stora och riktiga upplösningen i den fjärde och sista delen i serien om Leo Junker, "Den tunna blå linjen". Can't wait.
 
5 av 5